Hur går det till när ett hus blir K-märkt? Och vad är det som avgör om ett hus ska K-märkas eller ej? Det sker på lite olika sätt i landet, men i Stockholm har man bestämt att de byggnader som har ett särskilt kulturhistoriskt värde och är en del av ett gemensamt kulturarv, som berättar för eftervärlden om det Stockholm som en gång fanns ska K-märkas.
Men hur går själva klassificeringen till? Stadsmuséet har utarbetat en metod som går ut på att man arbetar fram 3 olika klassificeringar.
"Den viktigaste är den som har den högsta klassificeringen som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Dit hör till exempel kungliga slottet i Stockholm flertalet kyrkor, kulturella hus som till exempel Dramaten, Operan och sådana byggnader."
Nästa klassificering handlar om byggnader som har ett högt kulturhistoriskt värde och att bebyggelsen är särskilt värdefull för historisk och kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Den sista klassificeringen innebär att bebyggelsen har en positiv betydelse för stadsbilden och ett visst kulturhistoriskt värde.
Vad innebär en K-märkning?
Att ett hus är K-märkt innehär att de husen har ett lagskydd.
"Ett lagskydd innebär till exempel att man inte får riva det huset eller förändra det på ett sätt som förminskar det kulturhistoriska värdet, till exempel att man gör om fasaden med annat material eller målar det i en färg som man inte hade på den tiden. Byter man till större fönster eller på annat sätt förändrar fasaden på ett omfattande sätt så kan man förstöra det kultuhistoriska värdet i huset."
Enligt lagen ska en byggnad som har ett kulturellt värde, följas av ett ”varsamhetskrav” som innebär att byggnaden ska behålla sin ”särart” och ”karaktärsdrag”. Dessa "varsamhetskrav", och att behålla husets "särart" och "karaktärsdrag" ska genomsyra hela renoveringen eller ändringen som följer vid ett underhåll av huset.
Skillnad på de olika klassificeringarna
Här finns det skillnad mellan det som kallas ett ”byggnadsminne", som innebär att det finns ett kulturhistoriskt värde i det att att man vill att de ska finnas kvar. En kyrka kan till exempel ha ett kyrkligt kulturminne. Skulle man då bryta mot bestämmelserna kan man få böta för att man har ”förstört” det kulturhistoriska värdet i huset. Så ska man renovera fasaden på ett K-märkt hus, gäller det därför att först ta reda på hur det en gång byggdes och sedan renovera huset i liknande stil, med liknande färger och material. Är man ägare av ett K-märkt hus, har man därför ett extra stort ansvar för att se till så att huset renoveras och bevara det och inte låta det förfalla.
Renovera sekelskifteshus
Har man ett gammalt hus från sekelskiftet så kanske man inte vet hur det såg ut från början. Då gäller det att ta reda på det. Har man inga bra källor eller känner till hur det såg ut från början, kan man besöka till exempel Riksarkivet. Där kan finnas mantalslängder, bouppteckningar eller brandförsäkringshandlingar för det hus som du ska renovera. Förhoppningsvis kan det då finnas gamla bilder eller ritningar på huset så att man får reda på hur det såg ut från början. På Lantmäteriet kan man hitta annan information om huset, och nödvändiga uppgifter som vägleder en i renoveringen. Vill man få bra råd och tips om hur man bör renovera ett hus från sekelskiftet kan man alltid fråga dem på ett Länsmuseum om det. De kan oftast svara på vilka material som var karaktäristiska på den tiden.
Renovera hus från 1910-1940
Många hus från den här perioden byggdes av träpanel, så då gäller det att renovera fasaden på liknande sätt; skrapa bort all flagnad färg och måla om med linoljefärg. Var huset beklätt med spontad panel bör man måla den faluröd med vita knutar. Men många av dem hade också en fasad av puts och då behöver man oftast blanda till sin egen puts och lägga putsen på de ställen där den kan ha ramlat av. Oftast hade man en vit eller ljusgul puts men med en mörkare del nertill på huset; alltså målar man grunden eller källaren med en mörkare färg. Har man ett hus med tegel, bör man försiktigt skrapa dem rena, lägga in ny fog och måla locklisten med mörkbrun färg.
Renovera Funkishus 1950-1960
Ett funkishus från denna tid brukar ha en fasad av puts. Det gäller att inspektera putsen så att den inte har spruckit. Skulle så vara, är det bäst om man knackar bort putsen och ersätter den med ny. Man måste också se över om det finns någon vattenläcka i eller på fasaden. Det måste åtgärdas om man ska kunna lägga på ny puts på den. Dessutom, och detta är mycket viktigt; putsen som blandas måste ha samma blandning som den gamla putsen. Antingen har man en puts med cement som bindemedel eller med kalk som bindemedel. Sedan när man har putsat det, så målar man hela fasaden. Lycka till!
Andra inlägg
- Rengöra fasader av korrugerad plåt
- Klätterväxter på fasaden – fördelar och nackdelar
- Laga ruttet trä runt fönster och dörrar
- Fasadändring – när behöver man bygglov?
- Bygga egen byggställning eller hyra?
- Checklista bostadsrättsförening
- Byta från puts till träfasad
- Så mycket kan en fasadrenovering kosta
- Så går en tak- och fasadrenovering till